Lag och rätt

Grundlagarna

Sverige har fyra grundlagar. De är svårare att ändra än andra lagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Regeringsformen

All offentlig makt kommer från folket. Riksdagen stiftar lagar och regeringen styr. Regeringsformen skyddar grundläggande fri- och rättigheter och beskriver statschefen och myndigheterna. Offentlig makt ska användas med respekt för människors lika värde, frihet och värdighet.

Tryckfrihetsförordningen

Den skyddar det fria ordet i tryck. Alla får fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Den ger rätt att uttrycka tankar och åsikter, till exempel i radio, tv och dagstidningar. Alla som bor i Sverige får delta i och bilda föreningar och demonstrera.

Tryck- och yttrandefriheten har gränser i lag. Det är förbjudet att kränka och förtala personer eller grupper. Sådana brott kallas förtal, hets mot folkgrupp eller hatbrott. Man får inte sprida uppgifter som kan skada Sveriges säkerhet, till exempel försvarshemligheter.

Successionsordningen

Den bestämmer vem som ska bli nästa kung eller drottning.

Allemansrätten är skyddad i grundlagen

Allemansrätten är en mycket gammal tradition som skyddas i regeringsformen. Alla får vistas i naturen oavsett markägare. Man får gå, cykla, paddla, tälta, elda och plocka bär, svamp och blommor. Men man ska ta ansvar, inte skada naturen och inte störa markägaren. Man får inte gå på bondens åkrar eller i andras trädgårdar, skräpa ner eller plocka ovanliga växter som lagen skyddar.

Rättsväsendet

Myndigheterna i rättsväsendet ser till att lagar följs och att staten använder sin makt lagligt. Polisen förebygger, utreder och bekämpar brott. Åklagarmyndigheten avgör om misstänkta ska ställas inför domstol. Domstolar granskar bevis och beslutar om frikännande eller påföljder som böter och fängelse. Brottsoffermyndigheten tar hand om brottsutsatta. Kriminalvården ansvarar bland annat för fängelser och för att dömda avtjänar straff.

Rättssäkerhet

Alla ska behandlas lika inför lagen och få en rättvis rättegång. Bevis och fakta ska granskas noga före en dom. Domstolar är oberoende: regering och riksdag får inte bestämma deras domar. Alla har rätt till försvar med advokat och att överklaga en dom de anser felaktig.

Domstolar

Domstolar bedömer skuld och påföljd. En misstänkt är oskyldig tills personen dömts. Domstolar löser också tvistemål, till exempel föräldrars vårdnadstvister. Att överklaga betyder att be en högre domstol pröva fallet igen.

Tingsrätten är första instans för brottsmål och tvistemål. Hovrätten prövar överklagade fall från tingsrätten. Högsta domstolen, HD, prövar bara vissa viktiga fall som redan gått genom båda dessa domstolar.

Polisen

Polisen håller lag och ordning och förebygger och utreder brott. Den samarbetar med skolor, kommuner, företag, föreningar och myndigheter för trygghet. Den hjälper brottsutsatta och personer som behöver skydd. Man kan kontakta polisen om något verkar farligt eller misstänkt. Polisen utfärdar pass och nationella id-kort till svenska medborgare och beslutar om tillstånd, exempelvis för demonstrationer.

Brottsutredning

Processen ska garantera rättssäkerhet. Först gör den brottsutsatta en polisanmälan. Vid förhör tar polisen reda på vad som hänt. Under förundersökningen samlas bevis och vittnen hörs. Vid stark misstanke kan polisen gripa någon. Åklagaren kan sedan anhålla personen, som kan hållas inlåst upp till 72 timmar. Med fler bevis och starkare misstankar kan en domstol besluta om häktning, alltså inlåsning under längre tid.

Rättegång

Efter utredningen beslutar åklagaren om rättegång. Åklagaren försöker bevisa den åtalades skuld. Försvarsadvokaten får ifrågasätta bevis och lägga fram egna. Domaren lyssnar och avgör skuld och påföljd, till exempel böter eller fängelse. Den som bedöms oskyldig frikänns. I tingsrätten dömer också nämndemän tillsammans med domaren. De utses av politiska partier, representerar allmänheten och ger insyn i processen.

Straffmyndighet och belastningsregister

Från 15 år är man straffmyndig och kan åtalas. Under 2026 har regeringen föreslagit att åldern ska sänkas till 13 år vid allvarliga brott. Det är ett förslag i källan. Socialtjänsten bestämmer vad som ska hända när yngre barn begår brott. Domar för vissa allvarliga brott förs in i belastningsregistret. Det kan försvåra möjligheten att få arbete, körkort eller medborgarskap.