Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter gäller alla

Regeringsformen säger att det allmänna ska främja delaktighet och jämlikhet och ta till vara barns rätt. Det ska motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språk, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra personliga omständigheter.

Rättigheterna bygger på att alla har lika rättigheter. Efter andra världskriget 1945 skapade 51 länder FN för att förebygga krig och skydda människor. FN skulle enas om rättigheter som ingen får förneka eller ta ifrån människor, till exempel sjukvård, utbildning, mat och medborgarskap.

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna

Förklaringen kom 1948 och innehåller 30 artiklar. Alla föds fria och lika i värde och rättigheter och har rätt till ett liv utan våld. Alla får uttrycka och dela åsikter, arbeta, vila, ha semester, gå i skolan och söka asyl och skydd utomlands när livet är i fara. Alla får välja religion eller avstå från tro och ska slippa diskriminering på grund av kön eller hudfärg. Alla har rätt till nationalitet. Medborgarskap får inte tas ifrån någon utan godkänd och saklig anledning enligt lag.

Diskriminering är sämre behandling och strider mot rättigheterna. Sveriges diskrimineringslag förbjuder diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Jämställdhet mellan könen

Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och makt över samhället och sina liv. Det kan kräva ändrade diskriminerande regler, arbete mot sexuellt våld och fler kvinnliga chefer.

Här är några exempel på hur Sverige har arbetat med jämställdhet mellan könen:

Partier uppmuntras att välja både kvinnor och män som kandidater för jämn fördelning i politiken. Lagar ska ge lika lön för lika arbete. Arbetsplatser kontrolleras och fack och myndigheter arbetar för rättvisa löner. Skolor och myndigheter ska ge lika möjligheter till utbildning och personlig utveckling. Föräldrapenning gör att båda föräldrarna kan vara hemma med små barn. Staten informerar och uppmuntrar dem att dela ledigheten.

Könsrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är brott. En familjemedlem kan till exempel utsätta någon för sexuellt våld. Samtyckeslagen kräver att den som vill ha sex försäkrar sig om att den andra deltar frivilligt. Det gäller även gifta.

Hedersrelaterat våld är familjers eller gruppers kontroll av människors beteende genom fysiskt våld, psykisk press eller sociala hot. Våld för att någon bryter mot släktens regler kan drabba kvinnor, flickor, pojkar, män och hbtqi-personer. Tvångsäktenskap är ett exempel på hård kontroll. Barnäktenskap, där någon är under 18 år, är också förbjudet. Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för det nationella arbetet mot hedersförtryck. Staten betalar för stöd, skyddade boenden och organisationer som hjälper utsatta.

Sexköpslagen

Det är förbjudet att köpa sex. Köparen kan straffas, men inte säljaren. Lagen ska visa att sexuellt utnyttjande mot betalning inte accepteras.

Barns rättigheter

FN:s barnkonvention skyddar alla barns mänskliga rättigheter. Den är svensk lag sedan 2020. Vuxna och föräldrar behöver känna till rättigheterna. Staten har yttersta ansvaret för att lagarna stöder konventionen. Myndigheter, domstolar, kommuner och regioner ska använda den.

Barn ska få säga vad de tycker inför beslut som påverkar dem. Vid en vårdnadstvist efter skilsmässa ska domstolen också fråga barnet var det vill bo. Kommuner ska tänka på barnets bästa vid nya bostäder, lekplatser och skolor. Vård och skolor ska motverka diskriminering av barn.

Föräldrar eller andra vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran, utveckling och välmående och har rätt till stöd från kommun och vård. Allt våld mot barn är förbjudet enligt både konventionen och svensk lag och kan ge fängelse. Förbudet gäller alla och överallt, också hemma. Det omfattar misshandel, psykiskt våld, sexuella övergrepp och kvinnlig könsstympning. Sverige förbjöd slag mot barn 1979, först i världen. Ungefär 70 länder har nu förbjudit våld mot barn enligt källan.

Minoriteters rättigheter

Vissa minoritetsgrupper har särskilt skydd i Sverige.

Nationella minoriteter och urfolk

Grupper som länge bott här har egna språk, kulturer och identiteter. Förr diskriminerades de och saknade ofta lika rättigheter. År 2000 erkändes judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. De får använda jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli i myndighetskontakter, förskola och äldreomsorg.

Samer är också urfolk med stark och lång relation till Sápmi i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. De har särskilda rättigheter till mark och naturresurser i svenska Sápmi. Sametinget är deras folkvalda parlament för språk, kultur och identitet. Det ger råd och har vissa myndighetsuppgifter. Medlemmar i samebyar får bedriva renskötsel inom särskilda betesområden.

Hbtqi-personer

Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. De har annan könsidentitet eller sexualitet än majoriteten. Diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck är förbjuden. Lagen skyddar rätten att leva med vem man vill och tillåter samkönade äktenskap. Homosexualitet blev lagligt 1944. Homosexuella par fick adoptera 2003. Svenska kyrkan tillät samkönade vigslar 2009. Pridetåg demonstrerar för hbtqi-rättigheter och mot diskriminering.

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning kan möta hinder och diskriminering. Lagar ska skydda dem och göra det möjligt att delta på jämlika villkor.

Arbetet mot diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en statlig myndighet för lika rättigheter och möjligheter. Den ser till att diskrimineringslagen följs. Företag och organisationer får inte behandla någon sämre på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Arbetsplatser och skolor ska arbeta aktivt mot diskriminering. Brott mot någon för att personen tillhör en viss grupp kallas hatbrott. Hatbrottsmotiv ger strängare straff.