Traditioner och högtider

Några traditionella högtider under året

Jul, påsk och pingst har kristna rötter. Många ser dem som kulturarv även utan tro och firar på nya, icke-religiösa sätt. Högtider firas ofta med familj eller andra. Flera är helgdagar med ledighet från arbetet.

Nyår

Den 31 december firas nyårsafton ofta med middagar och fester med familj och vänner. Det nya året välkomnas på natten med fyrverkerier, liksom på många andra platser i världen.

Påsk

Påsk firas i mars eller april för att minnas Jesu död på långfredagen och uppståndelse på påskdagen. På påskafton äter många ägg, lamm, lax och sill. Barn får ofta godis i påskägg och kan klä ut sig till påskkärringar.

Valborgsmässoafton

Den 30 april välkomnas våren med stora kvällsbrasor. Man sjunger traditionella vårsånger och ibland håller någon vårtal. Firandet är en gammal tradition.

Första maj

Första maj är arbetarnas internationella dag och svensk helgdag då alla är lediga enligt källan. Arbetarrörelsen ordnar demonstrationer i landet. Fackliga, politiska och andra grupper håller tal om sociala och politiska frågor.

Sveriges nationaldag

Nationaldagen är 6 juni och blev helgdag genom riksdagsbeslut 2005. Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523, vilket setts som början på statens självständighet. Den 6 juni 1809 antogs regeringsformen som tvingade kungen att dela makten med riksdagen. Flaggor hissas och tal hålls. Många kommuner välkomnar nya medborgare med ceremonier.

Midsommar

Midsommar välkomnar sommar och ljus. Midsommarafton är en fredag mellan 19 och 25 juni. Traditionen är äldre än kristendomen. Många firar utomhus, binder blomsterkransar, dansar, sjunger och leker runt midsommarstången. Sill, färskpotatis och jordgubbar är vanlig mat.

Alla helgons dag

Den kristna helgdagen firas en lördag i slutet av oktober eller början av november. Många tänder ljus på vänners och släktingars gravar för att minnas och hedra döda.

Advent

Advent är de fyra söndagarna före juldagen, 25 december. Ordet betyder ankomst och tiden var en förberedelse för julen. Många har adventskalender där barn öppnar en lucka varje dag till julafton. De flesta hem har en lysande stjärna i fönstret och en ljusstake med fyra ljus på bordet. Ett ljus tänds varje söndag före jul.

Lucia

Helgonet Lucia firades 13 december under katolsk tid. På 1800-talet började dagens form växa fram. Firandet sprider ljus under årets mörkaste tid. Skolor och andra platser har luciatåg. Lucia bär ljuskrona och andra bär ljus i händerna. De sjunger Lucia- och julsånger. Man bjuder ofta på saffransbullar, lussebullar.

Jul

Jul firar traditionellt Jesu födelse och är en stor familjehögtid. På julafton 24 december träffas familjer, äter julmat och ger julklappar. Många tar in en gran och dekorerar med ljusslingor, kulor och glitter. En del går tidigt till julotta, en gudstjänst den 25 december. Många firar utan religiös betydelse.

Nya traditioner

Den som flyttar tar med traditioner och anpassar dem till nya platser och människor. Invandring har bland annat fört hit Id al-fitr, som avslutar fastemånaden ramadan. Det persiska nyåret Nouruz och det kurdiska Newroz firas vid vårdagjämningen den 21 mars.